Mein Kampf

Det äter upp mig inifrån och ut

Kommer det någonsin att få ett slut?


En ändlös kamp

Ger mitt hjärta kramp


Jag trodde du var nära

Jag kunde nästan svära


En bild om hur det kunde vara

Började vi nästan tro på, som en blåögd skara


Att aldrig veta och ständigt undra

Får oss att likna en iskall tundra


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0