Åren som gått...och komma skall
Sjung om studentens lyckliga dar...
En sammanfattning av mina tre år på gymnasiet blir nog så här:
År 1 - En helt ny värld öppnas och jag försöker vara allt och alla.
År 2 - Prestationsångest får en helt ny innebörd, att gråta för att man fick vg i snitt känns inte hälsosamt.
År 3 - Äldre och klokare? "Nya" fantastiskt underbara vänner tar större plats i livet.
Vad ska du göra sen? Då vill jag börja leva på riktigt. Jag måste bara våga det.
Australien med omnejd är en dröm som blir verklighet för var dag som går...det kan bli otroligt.
Känslan av att inte vilja börja plugga på något universitet eller högskola inom en snar framtid tas emot olika beroende på generation och person, (såklart!). Syster tycker ett - två år blir perfekt, morfar säger med myndig stämma; "Vänta inte för länge". Min mage säger ingenting.
