froggiedarling

Idag har varit en dag där allt har flytit på och gjort som jag har velat. Gymbesöket med Karin och Matilda gjorde så jag blev så där perfekt träningstrött, att jag fick den bästa roddtiden gjorde inte heller saken sämre. När jag insåg att jag hade en timma på att duscha och göra mig presentabel innan bussen till jobbförhoppning gick fick jag smått panik. MEN, av någon anledning så kom jag till och med för tidigt till bussen, gåendes med ett väluppförande hår, hur ofta händer det? Själva jobbpratet kändes också bra, det finns hopp vänner. Så en spårvagnstur senare tyckte jag att jag var värd den där koftan jag spanat in, det tyckte inte någon högre shoppinggud eftersom den var totalt slut. Dock stärktes min tro på att allt sker av en mening; istället för koftan fick jag mig tre reafynd, och en klänning. Dessutom ringde bror för att kunna äta middag ihop. OCH mitt i koftjakten träffade jag Victor! Inte ens regnet bekymrade mig. Okej, lite då.


Så, nu lovar jag att inte dela med mig mer av min dag i detalj. Det är bara så, att när det gått nedåt blir man extra glad för uppåtsvängen.