Ut med det gamla och in med det...nygamla?
Sedan den tredje juni förra året har jag, liksom många andra, levt i "efter-studenten-koma". Timmarna har fördrivits på diverse nyttiga, onyttiga, roliga, tråkiga, förvirrande sätt. Mål har satts upp för att sedan plockas ner. Framtiden har försökt planeras. Hoppet har stigit och sjunkit som blodsockret på ett barn med kraftig sockerkick. Jag har kännt mig grym, och fullkomligt värdelös.
Den tiden blev inte ett dyft som jag föreställde mig sådär på vårkanten förra året. Efter sommaren skulle jag ha ett jobb och ett mål med min tid och mitt liv. Det blev ströjobb visserligen, men ett framtidsmål formades och ett mål jag inte hade i tankarna då blev nästan det som klarades av först. Ridningen. Idag var första lektionen på så många år att jag glömt av, men jag såg fram emot den lika mycket som jag gjorde mot min allra första.
Nyligen fick jag fylla i ett papper med ett symboliskt hjul hos min jobbcoach. Det var "tårtbitar" som symboliserade jobb, ekonomi, fritidsintressen m.m. Kontentan var att vi skulle förstå att om en "tårt/hjulbit" inte var helt fylld så rullade inte hjulet så bra, alla delar i vårt liv hänger alltså ihop och är en del dålig påverkar det oftast de andra med. Det kändes lite väl överpedagogiskt och uppenbart för att jag skulle ta det lika seriöst som min coach, men logiken är skottsäker. Så nu när är min "tårt/hjulbit" med fritidsintresse också är helt igenfylld, är det bara jobb kvar så rullar mitt hjul ännu enklare.
