froggiedarling

Sedan den tredje juni förra året har jag, liksom många andra, levt i "efter-studenten-koma". Timmarna har fördrivits på diverse nyttiga, onyttiga, roliga, tråkiga, förvirrande sätt. Mål har satts upp för att sedan plockas ner. Framtiden har försökt planeras. Hoppet har stigit och sjunkit som blodsockret på ett barn med kraftig sockerkick. Jag har kännt mig grym, och fullkomligt värdelös.

Den tiden blev inte ett dyft som jag föreställde mig sådär på vårkanten förra året. Efter sommaren skulle jag ha ett jobb och ett mål med min tid och mitt liv. Det blev ströjobb visserligen, men ett framtidsmål formades och ett mål jag inte hade i tankarna då blev nästan det som klarades av först. Ridningen. Idag var första lektionen på så många år att jag glömt av, men jag såg fram emot den lika mycket som jag gjorde mot min allra första.

Nyligen fick jag fylla i ett papper med ett symboliskt hjul hos min jobbcoach. Det var "tårtbitar" som symboliserade jobb, ekonomi, fritidsintressen m.m. Kontentan var att vi skulle förstå att om en "tårt/hjulbit" inte var helt fylld så rullade inte hjulet så bra, alla delar i vårt liv hänger alltså ihop och är en del dålig påverkar det oftast de andra med. Det kändes lite väl överpedagogiskt och uppenbart för att jag skulle ta det lika seriöst som min coach, men logiken är skottsäker. Så nu när är min "tårt/hjulbit" med fritidsintresse också är helt igenfylld, är det bara jobb kvar så rullar mitt hjul ännu enklare.

 

Gissa om jag blev glad när jag insåg att premiären på "Alice i underlandet" var två dagar innan jag och mams åker till Tanzania? Så nästa vecka är det alltså premiärdags, spännande! Det fick mig dock att komma på en annan premiär jag måste gå på-  "Flickan från ovan", eller "The lovely bones" som boken/filmen så fint heter på engelska.

Jag har alltid haft det väldigt svårt att utse några favoriter, vare sig det handlar om en kompis, en bok, en film, en artist, en låt, ett klädesplagg...Det där med att bara välja en ger mig fortfarande lite klaustrofobi-vibbar och beslutsångest, tänk om jag ångrar mig? För jag är garanterat inte ensam med att jag föredrar olika saker olika mycket beroende på vilkert humör jag är på. Sen finns det ju de saker som går funkar oavsett humör...det är väl de som är favoriterna, men jag håller mig till plural. I alla fall. "Flickan från ovan" är en av mina absoluta favoritböcker, så det är med skräckblandad förtjusning jag väntar på premiären för att se om det även blir en favoritfilmerna.

Vi håller tummarna på det.

Även om man trotsar SMHI:s olika klass varnigar eller gömmer sig under sitt täcke så går det inte att undvika eller förneka all snö vi har fått omkring oss det senaste. Eftersom jag tillhör den senare kategorin tänkte jag försöka njuta av snön utan att behöva utsättas för den, alltså tittade jag ut genom mitt älskade fönster.

Snöleopard eller snöig leopard?
Både den och jag längtar till tusen efter varmare breddgrader i alla fall.

Ett hästigt slut på förra veckan och en hästig början denna veckan.

 Mitt vårprojekt...

 Livet är hårt som stallkatt...

"Alla hjärtans dag är en temadag som firas den 14 februari varje år och har sitt ursprung i traditioner som uppstod kring helgonet Sankt Valentin under medeltiden i Frankrike och England. Den kallas därför också Valentindagen eller Sankt Valentins dag.

Firandet av ett helgon med namnet Valentinus den 14 februari började inom den katolska kyrkan redan i slutet av 400-talet, men exakt vem denne var är oklart. Flera olika martyrer med namnet Valentinus från 200- och 300-talet är dokumenterade, även om nästan ingenting konkret är känt om dem. Enligt en sen medeltida helgonlevnad ska Sankt Valentinus ha återgett synen åt sin fångvaktares dotter - något som kom att inlemmas i vissa moderna historier om Sankt Valentin.

Kopplingen till romantik och kärlek uppkom först under medeltiden och uppstod möjligtvis genom en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari sökte och fann sin partner. Detta inspirerade pojkar och flickor att fundera på vem som skulle bli deras Valentin, det vill säga vem som de skulle hålla ihop med minst ett år framöver. Även i Sverige har seden att på lek para ihop flickor och pojkar funnits men i tradition varit förlagd till pingsten.

I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade valentinkort, ofta utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar givas bort.

Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter (jämför med den medeltida legenden ovan) som han var mycket förälskad i: det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på Alla hjärtans dag."



Om det nu inte finns någon som ens hjärta slår lite extra för så kan man alltid passa på att ge sina vänner lite extra kärlek. Idag gjorde jag till exempel rosa våfflor som frukost till Jenpen.



Ni är några stycken. Kolbitar som pressats samman till diamanter, och ni är underbara precis så som ni är.
Kärlek i överflöd till er, för utan er vore livet så extremt mycket sämre!

Ni vet en av de där låtarna som ganska ofta spelas på radio, men som man alltid missar namnet på? Igår fick jag reda på en av deras identiteter, och självklart gästade de vår allas norska favorit journalist i fredags.


 
"I can't tolerate
The feelings that I feel when I feel
But don't you know?
Some feelings never seem to let go"

Josef Fares farsa ville förresten utnyttja publiciteten krings deras nya film till att potentiella svärdöttrar ska få upp ögonen för sonen. Jag som trodde "Bonde söker fru" var sveriges största kontaktannons...men vad slår egentligen "Skavlan"s målgrupp från farmor till barnbarn?

Efter att ha sett förra veckans "Skavlan" för andra gången, dock första gången helt, fick jag se musikframträdandet. Tyskarna har lyckats ge sig på många musikstilar genom tiderna. Allt från Beethoven, Scooter och nu senast The Baseballs. Tre snubbar som älskat Elvis sedan de kunde höra, men som tänkte att istället för att göra som alla andra och spela in fler Elvis-covers så tar vi moderna hitlåtar och gör om dem i rockabilly-stil. Efter lite hederlig youtubening (de ord som inte finns får hittas på) stärktes min igenkänningsfaktor då jag insåg att Fröken B redan stoppat en Mp3-lur i mitt öra med deras "Bleeding love" version. Den låten gjorde sig rikigt bra i rockabilly stuket men jag är ännu inget övertygat fan.