s
Trots osmickrande vinkel är hon fortfarande så fin.
Salt kan slänga sig i väggen, peppar is the shit.
wknd
Ett återfall hos gammeltanten, en nyinvigning som slutade i två klubbbesök och en sponan utflykt till Dyrön utgjorde helgen.
Åter till civilisationen
I ungefär 6 månader nu har vårt internet varit överjävligt, det är verkligen när man inte har tillgång till det som man inser hur mycket man använder det. För att inte tala om isoleringen! Det har exempelvis varit nästintill omöjligt att gå in och läsa hur Hed har det på andra sidan jordklotet, eller GPs förstasida och Kakan har verkligen fått ställa upp som internet support med tidtabeller och mejl-läsning. Nu verkar det dock som att ordningen är återställd med ett nytt...modem? Förutom internettrassel så bestämde sig min mobil för att den ville gå i pension genom att gång på gång stänga av sig, och lägligt nog hade pappsen fixat en ersättare som han först tänkt ha själv, men icke.
Sommaren kommer bestå av jobb jobb och lite mer jobb, allt för att spara ihop så mycket som möjligt till framtida äventyr! I måndags var jag på lite "mingel" bland alla som skulle jobba på Lisebergs caféer i sommar. Var riktigt trevligt med lite nya bekantskaper och gratis användninga av spelhuset. Igår hade jag även kunnat fått åka allt gratis i parken då det var kick off, men tyvärr var det samma tid som hoppträning med P, och det kunde jag ju inte missa...
Dessutom har jag bland annat hunnit med att vara vovvevevakt till Hedwig Björklund...
...och föreviga Beamie innan han ska till himlen.
Ett dopp i det blå
A recent study found that most people report no increase in happiness after taking a vacation, and even those who do return to their normal levels of unhappiness after only two weeks. [New York Times]
En liten kom ihåg gåva...
...och något för att peppa när man inte känner så så pepp på äventyr.
Så ses vi om 3 korta månader igen!
<3
En bitterljuv kväll
Favoritkakan fyllde år på fredagen men ville fira sig på lördagen. Maffiga våfflor och hur-går-det-nu-med-den-där-saken-du-höll-på-med-sist-vi-träffades prat tog fokus från förevigandet av värdinnans fabulösa glamourlockar.
Och så var det sista kvällen med gänget på 3 månader. Min Antipodpippi breder ut sina vingar på riktigt nu och lämnar boet. Fy för separationsångest.
Kvällens andra del började med kladdiga fingrar och slutade på Kladdiga fingrar.
Den där som vi ville ta farväl av var inte så pigg på att bli förevigad...men skam den som ger sig!
Athena<3
2 år 4 månader och 21 dagar.
För en gångs skull ville jag säga hej då frivilligt istället för att tvingas. Men det gör fortfarande ont i hjärtat.
Jag kommer sakna turbotanten jättemycket, men hon finns kvar, än så länge...
Och kärlek till jenpen som pulsade runt i snön efter oss!
Utanför mitt fönster
Även om man trotsar SMHI:s olika klass varnigar eller gömmer sig under sitt täcke så går det inte att undvika eller förneka all snö vi har fått omkring oss det senaste. Eftersom jag tillhör den senare kategorin tänkte jag försöka njuta av snön utan att behöva utsättas för den, alltså tittade jag ut genom mitt älskade fönster.
Snöleopard eller snöig leopard?
Både den och jag längtar till tusen efter varmare breddgrader i alla fall.
På två och fyra ben
Ett hästigt slut på förra veckan och en hästig början denna veckan.
Mitt vårprojekt...
Livet är hårt som stallkatt...
20 + 20
Så nu har två kära vänner tagit stegen från tonårens bitterljuva år in i vuxenvärldens oändlighet. Lika barn leka bäst sägs det, men det nämndes väl inget om en ålder?
Några stackare som inte fick vara med på ansikstboken:
Jag har kommit på det där med varför bara några människor fotas under en kväll, fastän det var dubbelt så fler där. Eller jag tror snarare att jag vet varför, det är för att man fotar de man umgås med mest alternativt känner bäst. Så denna kväll umgicks jag alltså mest med de ovansgtående fyra...Ibland blir fotona dåliga med, det händer mer ofta än sällan att någon halvblundar eller får dubbelhaka...Om ni nu undrade.
Jul
"I've got a feeling
This year's for me and you
So happy Christmas
I love you baby
I can see a better time
When all our dreams come true"
Det fanns mer släkt, men man får gallra även där.
Love is in the air
Han är tillbaka!! Visserligen sticker vår låtsastysk tillbaka efter att vi sagt hej då till -00 talet, men den dagen den sorgen. För att inte nämna vår fransyska, som till skillnad från tysken är tillbaka för att stanna.
Ikväll blev det ännu ett tappert försök att få sin önskelåt spelad av "Musikhjälpen", men trots att jag gick omkring med en hörlur P3 i örat under ett bra tag så hördes det ingen "Heute ist mein Tag" tillägnad Annie & Wilhelm. Dock uppfattades jag nog lätt scizofren när jag gick omkring och pratade för mig själv då Karin inte riktigt var där jag trodde...
Staden är klädd i kärlekens tema i år, och det känns faktiskt som det är lite mer kärlek i luften än vanligt...Trots diverse motgångar för vissa.
Vad gör man när ens bagage inte riktigt håller ihop? Går in på närmaste affär och frågar efter tejp såklart. Det om något borde göra det lättare att urskilja väskan på bagagebandet...
The one and only.
Det pratades om husdjur idag. Om undelater. Och jag skröt.
För exakt en vecka sedan var det exakt två år sedan. Det suger.
Photosession, vaccination och högstadienostalgi
När det fortfarande var mörkt ute väcktes jag av ett "Emi, om du vill borsta tänderna och gå på toa måste du göra det nu.". Inte det ultimata sättet att bli väckt på, om inte förklaringen är att vattnet försvinner resten av dagen, vilket så var fallet. Det är inte ofta jag skickar iväg ett sms till kompisen som är på väg där det står "Gå på toa innan, för här kan du inte göra det!". Men Björkis kom och vi hade en liten photosession till hennes bloggrenovering innan vi gav efter för våra mödrars tjat och åkte och vaccinerade oss mot "den nya influensan", som den så fint kallades på vårdcentralen.
På väg till vårdcentralen så gick vi förbi Skälltorp (ja, vår högstadieskola) och upptäckte att dörrarna var öppna. Efter sprutan smög vi självklart in i entréhallen (E-hallen för de insatta) och upptäckte att allt kändes likadant, även om det gjorts några försök till skönhetslyft. Att vi blev påkommna av vaktmästaren/elevvärden poserandes vid skåpen var faktiskt bara positivt då han verkade glad att vi inte ville bränna ner skolan och tyckte absolut att vi skulle gå omkring och minnas lite högstadie. Och som vi mindes...allt från nervositeten inför tyska/spanskaförhör, So och Svenskalektionerna med Maggan (Magnus), Nolektioner med favoritläraren, vart man satt under rasterna, graffitin på skåpen, snuset och tuggummit under bänkarna, bambakön, gympan, skolavslutningen i 9:an...3 år gick på snabbrepris kort sagt.
bara ett tips
För den som undrar så kan man hitta många fina foton på Dripbook...
kors, ankare, hjärta
"- En dag säger hans hjärta stopp."
En dag säger våra hjärtan stopp.
Tro, hopp och kärlek. Fyll på mitt förråd tack.
¤
Världen går inte under när man får motgångar, bara nästan.
"Hold out your hand"
En späckad lördagskväll med lite tema, vänskap.
En vän lämnar återigen landet saknaden kommer så fort planet lyfter. På väg mot nya äventyr. Samtidigt vet man att när planet väl landar på hemmamark igen blir det ett välkomnade med öppna armar.
En vän blev lämnad. Som tack för allt hon gjort gick dem sin väg. Så mycket betydde den vänskapen och de minnena.
De flesta band har dock knytits hårdare. Något som gör det lite svårare att släppa greppet om varandra. Något som ger lite mer anledning till att göra de personerna till en del av sitt liv.
Och givetvis har det mesta förevigats...
"It's not easy love, but you've got friends you can trust
Friends will be friends
When you're in need of love they give you care and attention
Friends will be friends
When you're through with life and all hope is lost
Hold out your hand 'cus friends will be friends - right till the end"
VEKCW-A
Ja...idag regnade det grått utomhus, men inomhus var det fågelkvitter.
Fantastic Six var under dagen nästan samlat då vår låtsastysk är på hembesök, bara den där Café au Lai-Baguette-Brie-Basker flickan som inte fanns att träffas på. Och det kändes som vanligt. När jag traskade hem efter dagens sista bussresa slog mig tanken på vilken exeptionellt grym gruppdynamik vi har tillsammans...eller jag kanske målar det i rosa fluffiga moln eftersom det var ett tag sedan vi var samlade? Strunt samma, folk är wannabe sekt av en anledning.
Och när man är fullt upptagen av att fråga ut om den stundande resan, norrländsk kärlek och tröttsamma plåster så kanske man inte hinner föreviga allt så fint som man borde...
"-Hola, me llamo José. You want a piece of this? I know you do."
J&J
"-Vad har ni gjort idag då?"
"- ÅKT BIL!"
Dagen började med min livs första bilbesiktning, hjälpa en Jenny i halvt panik att få ut hyrbilen, och jaga bort en P-Lisa från att böta hyrbilen utanför mitt hus.
Sedan brumma ut och fota J och hennes prins en sista gång innan han flyttar till huvudstaden.
Och till sist åka lite längre ut på landet och hämta V, för att till sist åka ännu längre ut på den svenska landsbygden runt Laholm och hämta T. Och så hela vägen tillbaks igen.
" 'Cause Penny and me like to roll the windows down
Turn the radio up
Push the pedal to the ground
And Penny and me like to gaze at starry skies
Close our eyes
Pretend to fly
It's always Penny and me tonight "
"When you can't get through it
You can listen to it
With a na na na na
Well I’ve been there before"
Trots osmickrande vinkel är hon fortfarande så fin.
Salt kan slänga sig i väggen, peppar is the shit.
wknd
Ett återfall hos gammeltanten, en nyinvigning som slutade i två klubbbesök och en sponan utflykt till Dyrön utgjorde helgen.
Åter till civilisationen
I ungefär 6 månader nu har vårt internet varit överjävligt, det är verkligen när man inte har tillgång till det som man inser hur mycket man använder det. För att inte tala om isoleringen! Det har exempelvis varit nästintill omöjligt att gå in och läsa hur Hed har det på andra sidan jordklotet, eller GPs förstasida och Kakan har verkligen fått ställa upp som internet support med tidtabeller och mejl-läsning. Nu verkar det dock som att ordningen är återställd med ett nytt...modem? Förutom internettrassel så bestämde sig min mobil för att den ville gå i pension genom att gång på gång stänga av sig, och lägligt nog hade pappsen fixat en ersättare som han först tänkt ha själv, men icke.
Sommaren kommer bestå av jobb jobb och lite mer jobb, allt för att spara ihop så mycket som möjligt till framtida äventyr! I måndags var jag på lite "mingel" bland alla som skulle jobba på Lisebergs caféer i sommar. Var riktigt trevligt med lite nya bekantskaper och gratis användninga av spelhuset. Igår hade jag även kunnat fått åka allt gratis i parken då det var kick off, men tyvärr var det samma tid som hoppträning med P, och det kunde jag ju inte missa...
Dessutom har jag bland annat hunnit med att vara vovvevevakt till Hedwig Björklund...
...och föreviga Beamie innan han ska till himlen.
Ett dopp i det blå
En liten kom ihåg gåva...
Så ses vi om 3 korta månader igen!
<3
En bitterljuv kväll
Favoritkakan fyllde år på fredagen men ville fira sig på lördagen. Maffiga våfflor och hur-går-det-nu-med-den-där-saken-du-höll-på-med-sist-vi-träffades prat tog fokus från förevigandet av värdinnans fabulösa glamourlockar.
Och så var det sista kvällen med gänget på 3 månader. Min Antipodpippi breder ut sina vingar på riktigt nu och lämnar boet. Fy för separationsångest.
Kvällens andra del började med kladdiga fingrar och slutade på Kladdiga fingrar.
Den där som vi ville ta farväl av var inte så pigg på att bli förevigad...men skam den som ger sig!
Athena<3
2 år 4 månader och 21 dagar.
För en gångs skull ville jag säga hej då frivilligt istället för att tvingas. Men det gör fortfarande ont i hjärtat.
Jag kommer sakna turbotanten jättemycket, men hon finns kvar, än så länge...
Och kärlek till jenpen som pulsade runt i snön efter oss!
Utanför mitt fönster
Även om man trotsar SMHI:s olika klass varnigar eller gömmer sig under sitt täcke så går det inte att undvika eller förneka all snö vi har fått omkring oss det senaste. Eftersom jag tillhör den senare kategorin tänkte jag försöka njuta av snön utan att behöva utsättas för den, alltså tittade jag ut genom mitt älskade fönster.
Snöleopard eller snöig leopard?
Både den och jag längtar till tusen efter varmare breddgrader i alla fall.
På två och fyra ben
Ett hästigt slut på förra veckan och en hästig början denna veckan.
Mitt vårprojekt...
Livet är hårt som stallkatt...
20 + 20
Så nu har två kära vänner tagit stegen från tonårens bitterljuva år in i vuxenvärldens oändlighet. Lika barn leka bäst sägs det, men det nämndes väl inget om en ålder?
Några stackare som inte fick vara med på ansikstboken:
Jag har kommit på det där med varför bara några människor fotas under en kväll, fastän det var dubbelt så fler där. Eller jag tror snarare att jag vet varför, det är för att man fotar de man umgås med mest alternativt känner bäst. Så denna kväll umgicks jag alltså mest med de ovansgtående fyra...Ibland blir fotona dåliga med, det händer mer ofta än sällan att någon halvblundar eller får dubbelhaka...Om ni nu undrade.
Jul
"I've got a feeling
This year's for me and you
So happy Christmas
I love you baby
I can see a better time
When all our dreams come true"
Det fanns mer släkt, men man får gallra även där.
Love is in the air
Han är tillbaka!! Visserligen sticker vår låtsastysk tillbaka efter att vi sagt hej då till -00 talet, men den dagen den sorgen. För att inte nämna vår fransyska, som till skillnad från tysken är tillbaka för att stanna.
Ikväll blev det ännu ett tappert försök att få sin önskelåt spelad av "Musikhjälpen", men trots att jag gick omkring med en hörlur P3 i örat under ett bra tag så hördes det ingen "Heute ist mein Tag" tillägnad Annie & Wilhelm. Dock uppfattades jag nog lätt scizofren när jag gick omkring och pratade för mig själv då Karin inte riktigt var där jag trodde...
Staden är klädd i kärlekens tema i år, och det känns faktiskt som det är lite mer kärlek i luften än vanligt...Trots diverse motgångar för vissa.
Vad gör man när ens bagage inte riktigt håller ihop? Går in på närmaste affär och frågar efter tejp såklart. Det om något borde göra det lättare att urskilja väskan på bagagebandet...
The one and only.
Det pratades om husdjur idag. Om undelater. Och jag skröt.
För exakt en vecka sedan var det exakt två år sedan. Det suger.
Photosession, vaccination och högstadienostalgi
När det fortfarande var mörkt ute väcktes jag av ett "Emi, om du vill borsta tänderna och gå på toa måste du göra det nu.". Inte det ultimata sättet att bli väckt på, om inte förklaringen är att vattnet försvinner resten av dagen, vilket så var fallet. Det är inte ofta jag skickar iväg ett sms till kompisen som är på väg där det står "Gå på toa innan, för här kan du inte göra det!". Men Björkis kom och vi hade en liten photosession till hennes bloggrenovering innan vi gav efter för våra mödrars tjat och åkte och vaccinerade oss mot "den nya influensan", som den så fint kallades på vårdcentralen.
På väg till vårdcentralen så gick vi förbi Skälltorp (ja, vår högstadieskola) och upptäckte att dörrarna var öppna. Efter sprutan smög vi självklart in i entréhallen (E-hallen för de insatta) och upptäckte att allt kändes likadant, även om det gjorts några försök till skönhetslyft. Att vi blev påkommna av vaktmästaren/elevvärden poserandes vid skåpen var faktiskt bara positivt då han verkade glad att vi inte ville bränna ner skolan och tyckte absolut att vi skulle gå omkring och minnas lite högstadie. Och som vi mindes...allt från nervositeten inför tyska/spanskaförhör, So och Svenskalektionerna med Maggan (Magnus), Nolektioner med favoritläraren, vart man satt under rasterna, graffitin på skåpen, snuset och tuggummit under bänkarna, bambakön, gympan, skolavslutningen i 9:an...3 år gick på snabbrepris kort sagt.
bara ett tips
För den som undrar så kan man hitta många fina foton på Dripbook...
kors, ankare, hjärta
"- En dag säger hans hjärta stopp."
En dag säger våra hjärtan stopp.
Tro, hopp och kärlek. Fyll på mitt förråd tack.
¤
"Hold out your hand"
En späckad lördagskväll med lite tema, vänskap.
En vän lämnar återigen landet saknaden kommer så fort planet lyfter. På väg mot nya äventyr. Samtidigt vet man att när planet väl landar på hemmamark igen blir det ett välkomnade med öppna armar.
En vän blev lämnad. Som tack för allt hon gjort gick dem sin väg. Så mycket betydde den vänskapen och de minnena.
De flesta band har dock knytits hårdare. Något som gör det lite svårare att släppa greppet om varandra. Något som ger lite mer anledning till att göra de personerna till en del av sitt liv.
Och givetvis har det mesta förevigats...
"It's not easy love, but you've got friends you can trust
Friends will be friends
When you're in need of love they give you care and attention
Friends will be friends
When you're through with life and all hope is lost
Hold out your hand 'cus friends will be friends - right till the end"
VEKCW-A
Ja...idag regnade det grått utomhus, men inomhus var det fågelkvitter.
Fantastic Six var under dagen nästan samlat då vår låtsastysk är på hembesök, bara den där Café au Lai-Baguette-Brie-Basker flickan som inte fanns att träffas på. Och det kändes som vanligt. När jag traskade hem efter dagens sista bussresa slog mig tanken på vilken exeptionellt grym gruppdynamik vi har tillsammans...eller jag kanske målar det i rosa fluffiga moln eftersom det var ett tag sedan vi var samlade? Strunt samma, folk är wannabe sekt av en anledning.
Och när man är fullt upptagen av att fråga ut om den stundande resan, norrländsk kärlek och tröttsamma plåster så kanske man inte hinner föreviga allt så fint som man borde...
"-Hola, me llamo José. You want a piece of this? I know you do."
J&J
"-Vad har ni gjort idag då?"
"- ÅKT BIL!"
Dagen började med min livs första bilbesiktning, hjälpa en Jenny i halvt panik att få ut hyrbilen, och jaga bort en P-Lisa från att böta hyrbilen utanför mitt hus.
Sedan brumma ut och fota J och hennes prins en sista gång innan han flyttar till huvudstaden.
Och till sist åka lite längre ut på landet och hämta V, för att till sist åka ännu längre ut på den svenska landsbygden runt Laholm och hämta T. Och så hela vägen tillbaks igen.
" 'Cause Penny and me like to roll the windows down
Turn the radio up
Push the pedal to the ground
And Penny and me like to gaze at starry skies
Close our eyes
Pretend to fly
It's always Penny and me tonight "
"When you can't get through it
You can listen to it
With a na na na na
Well I’ve been there before"
